Sik (Coregonus)

Beskrivning

 

Siken är en laxfisk med långsträckt, upp till 70 cm lång, kropp som täcks av löst sittande, silverglänsande fjäll. Tänderna är förkrympta eller saknas helt. Köttet är vitt och välsmakande. Siken förekommer i Sverige i sex olika arter (Aspsik, Blåsik, Planktonsik, Sandsik, Storsik och Älvssik) såväl i sjöar som strömmande vatten och havskuster.

Sikarna leker vanligen på hösten eller vintern över sand- eller grusbotten kring ca +7 grader. Siken är en något underskattad sportfisk. Ur biologiskt hänseende utgör siken en stor födokonkurrent till framförallt harren och rödingen. I många vatten räknas därför siken som en andra handens sportfisk, och är inte uppskattad av alla.

Sikar förekommer på norra halvklotet i sött vatten; vissa arter vandrar ut i havet. De tjänar ofta som mellanvärdar för dynt till bred binnikemask.

Förekommer i talrika former; systematiken är mycket omstridd och invecklad, och även de vetenskapliga namnen förändras kontinuerligt. I Sverige räknar man ofta med sex arter sikar och två arter siklöjor, men i vissa sjöar kan en art övergå i en annan.

Sikens normalvikt är 3-4 hg. Vikten varierar lite mellan sjöarna och typ av sikart. Siken är i de större sjöarna ganska talrik under oktober – november. Siken uppskattas mest som matfisk. Lättrensad med relativt lite ben och en god smak. Smörstekta sikfiléer med en lätt panering är en kulinarisk upplevelse!

 

Kännetecken

Stor Sik med en överkäke som skjuter över underkäken. Grönblå, mörk rygg med silversidor. Fenorna stöter i blårött. Liten fettfena långt bak på ryggen. Stora ögon. Ca 20 gälräfständer.
Vikt: Maxvikt drygt 8 kg. Svenskt sportfiskerekord på 5394 g noterat.
Lektid: Oktober-januari.
Lekplats: Grus eller sandbottnar, fasta lerbottnar på 0,5-10 meters djup.
Rom: Ca 25000-30000 hona på 1 kg. Kläckningstid: vårkläckning.
Föda: Insektslarver, snäckor, kräftdjur, plankton och småfisk.
Ålder: 25 år.
Diverse: Kallas även sik, grundsik, bottensik, djupsik, strömsik, stensik och vanlig sik. Svenskt sportfiskerekord; 5,394 kg från 1994.

 

Fiskemetod

♦ Pimpelfiske från is.

♦ Bottenmete med s k Pater Noster-tackel.

♦ Flugfiske – Sik flugfiskas med en liten torrfluga. Fiskens förhållandevis lilla och sköra mun, gör att den är äventyrlig att fånga.

♦ Beten – Mask eller maggot.
Även nät och not brukar användas vid traditionellt sikfiske.

 

Bästa tiden

November-maj. Bäst i april då temperaturen på grundfladerna stiger till +4-5°C. Bra fiske även korta perioder i november om temperaturen är densamma.

 

Bra platser för sikfiske

Den finns t ex i stora delar av Ångermanälvens vattensystem och i Vojmån, samt i mindre sjöar och tjärnar i skogslandet.